1580-1624 Flemish Osias Beert Galleries Flemish painter. In 1596 he went to study with Andries van Baseroo and in 1602 became a master in the Antwerp Guild of St Luke; these two dates suggest his probable date of birth. Beert married Marguerite Ykens on 8 January 1606. Contemporary documents describe him as a cork merchant. The esteem enjoyed by Beert is indicated by the large number of pupils he had, including, in 1610, Frans van der Borch; in 1615, Frans Ykens; in 1616, Paulus Pontius; and, in 1618, Jan Willemssen. Beerts son, Osias Beert the younger (1622-78), was also a painter and became a master in 1645.   Related Paintings of Osias Beert :. | Style life with oysters confectionery and fruits | Still-Life of Fruit | Still Life with Oysters and Pastries | Still Life with Cherries Strawberries in China Bowls | stilleben med korsbar |
Related Artists:
j. h. scheffel
Wismar 1690 - Västerås 1786 J.H. Scheffel kom från en borgasläkt i Wismar, en nordtysk stad som på 1600-talets införlivats med Sverige. Om Scheffels läroår vet man ingenting utöver uppgiften i en gammal biografi att han studerade till målare i Berlin, Paris och Brabant. Scheffel dök upp i Stockholm år 1723. Uppenbarligen samarbetade han först med David von Krafft. Efter dennes död 1724 grundade Scheffel, då redan fullärd porträttör, sin egen atelj??. Ett av de första uppdragen, porträttet av borgmästare Bergstedts unga dotter, ledde till ett lyckligt och av en riklig hemgift åtföljt äktenskap med fröken Bergstedt. Scheffel samlade redan tidigt kring sig en trogen kundkrets bland adeln och det förmögna borgarskapet. Han behöll sin framgångsrika position från 1720-talet till 1760-talet. Någon ledande hovmålare eller mest gynnad societetsmålare i Stockholm var Scheffel aldrig. Hans stadiga popularitet som pålitlig och kompetent porträttmålare rubbades emellertid inte av modets växlingar, ty han hade förmågan att smidigt följa de nya strömningarna utan att pruta på sin karga och förnuftiga konstnärliga egenart. Scheffels porträtt visar sällan prov på pretentiösa barockgester eller affekterad romantisk tillgjordhet. Hans personåtergivning var utfunderad och konstaterande. I hans digra produktion ingår stela rutinarbeten, men i bästa fall är hans målningar karaktärsstudier som bygger på en stark vision. Hans målningsteknik var kompetent men anspråkslös: i helheten fäster man uppmärksamhet vid mänskobilden, inte vid utförandet. När Scheffel i 75-årsåldern som pensionerad drog sig tillbaka för att tillbringa tiden med sin familj var han en rask och förmögen gammal herre. Han uppnådde den för tiden ovanligt höga åldern av 91 år, enligt dottersonen till följd av sitt glada och jämna humör, sina ordentliga levnadsvanor och en till åldern anpassad flit och motion .
Vicente Lopez
1772-1850 Spanish Vicente Lopez Gallery was an Argentine writer and politician who acted as interim President of Argentina from July 7, 1827 to August 18, 1827. He also wrote the lyrics of the Argentine National Anthem adopted in May 11, 1813. Lopez began his primary studies in the San Francisco School, and later studied in the Real Colegio San Carlos, today the Colegio Nacional de Buenos Aires. He obtained a doctorate of laws in the University of Chuquisaca. He served as a captain in the Patriotic Regiment during the English invasions. After the Argentine victory he composed a poem entitled El triunfo argentino (The Argentine Triumph). He participated in the Cabildo Abierto of May 22, 1810 and supported the formation of the Primera Junta. He had good relations with Manuel Belgrano. When the royalist members of the city government of Buenos Aires were expulsed, he was elected mayor of the city; he was an enemy of the party of Cornelio Saavedra and one of the creators of the First Triumvirate, of which he was the Treasurer. Lopez was a member of the Constituent Assembly of year XIII, representing Buenos Aires. At the request of the Assembly, he wrote the lyrics to a "patriotic march", which eventually became the Argentine National Anthem. It was a military march, whose music was composed by the Catalan Blas Parera; it was approved on March 11, 1813. The first public reading was at a tertulia on May 7 in the house of Mariquita Sanchez de Thompson. It displaced a different march, written by Esteban de Luca, which would have been the hymn if not for the more militaristic Lopez.
august jerdorff